Alla (s)ka med, men bara Lars Ohly vet vart

Idag har socialdemokraterna i Kalmar län haft kongress på Stadshotellet i Kalmar med Mona Sahlin på plats - den första socialdemokratiska partiledaren som välkomnar vänsterpartister i en möjlig regering.

Att det är Lars Ohly som har övertaget i de rödgröna förhandlingarna är tydligt. Mona Sahlin, som talat väl om skatteavdrag för hushållsnära tjänster, tvingas nu gå till val på att förbjuda samma avdrag. Västerpartiet fick som det ville.

Samma sak såg vi när socialdemokraterna bytte fot om händelserna i Turkiet år 1915 och fick Sveriges Riksdag att försöka bli något den inte är avsedd att vara - internationell domstol. Socialdemokraterna inte bara bytte fot utan överlät åt vänsterpartiet att sköta utrikespolitiken. De fick återigen som de ville.

Medan Mona Sahlin talade på Larmtorget idag delade jag och andra folkpartister och alliansvänner ut flygblad i kvarteren runt Larmtorget. Där välkomnade vi Mona till ett län där Alliansen gjort skillnad. RUT-avdraget har skapat vita arbetstillfällen, vi har nu fler poliser än vad socialdemokraterna någonsin lyckades med och apoteksreformen har gett fler apotek och bättre öppettider.

Vi varnade också för att alla dessa reformer är i fara med en regering där Lars Ohly ingår. Att vi nu på allvar diskuterar risken för vänsterpartister i utrikesdepartement, finansdepartement och näringsdepartement visar vilket inflytande Lars Ohly har i vänstertrojkan. Våra flygblad tog slut i ett nafs.

Samtidigt som Mona Sahlin inför glesa led och till matta applåder varnade för en borgerlighet som vill alla ont presenterade Alliansen i Jönköping den tredje skattesänkningen under denna mandatperiod för pensionärerna. Under socialdemokraternas senaste maktinnehav skedde inga sänkningar Denna gång sänks pensionärernas skatter med fem miljarder.

Förra valrörelsen sa socialdemokraterna "Alla ska med". Väljarna genomskådade den billiga retoriken. Man visste ju t ex att 140 personer per dag gömdes undan i förtidspension. S-regeringen lämnade många på efterkälken. När socialdemokraterna i Kalmar län idag fastställde sin valplattform borde den fått heta "Alla ska med - men bara Lars Ohly vet vart!"

Riksmötesglädje och skogsskyddssorg-på samma dag

Idag på plats I Västerås där drygt 950 folkpartister från hela landet samlas till Kommunalt riksmöte lördag-söndag. Dagen har fyllts av förkonferens för ombudsmän och valledningar. Och, naturligtvis, av att få i ordning GrönaLiberalers mötesplats bland utställarna i entrén.

Redan många samtal, möten och diskussioner i korridorer och vid måltiderna. Förutom de officiella seminarierna, framträdandena och gruppaktiviteterna är det ju i de samtalen man bygger nätverk och känner pulsen och stämningen i partiet.

Och stämningen är god. Folkpartiet liberalerna gör skillnad och har påverkat alliansregeingens politik inte minst på skol-,energi- och integrationsområdet- Även områden där vi inte har hand om departement och ministerpost har vi påverkat. T ex havsmiljöpolitiken, som under alliansregeringen fått ett lyft, har vi varit pådrivande i.

Min egen stämning fördunklas snabbt när jag får beskedet att folkpartiets linje i regeringsförhandlingarna om den svårföryngrade skogen inte vann häromdagen. I de områden det gäller finns de största områdena i landet av gammal skog med höga naturvärden som samtidigt är intressanta för skogsbruket.

Vi motsatte oss förändringen att ersätta tillståndsplikt för avverkning med enbart anmälningsplikt. Nu kommer trycket på dessa skogar att öka och förändringen kommer att uppfattas som en signal om bristande naturvårdsintresse. Hade vi som folkpartiet ville haft kvar tillståndsplikten hade det - till skillnad mot enbart anmälningsplikt- hindrat att avverkning sker innan myndigheterna hunnit titta på ärendet och kunnat dra igång skydds- och inlösenprocesser.

Mina slutsatser:

• Sveriges Riksdag och den alliansregeringen som på de flesta andra områden regerar så framgångsrikt behöver efter nästa val ha ett större inslag av folkpartister.


• Folkpartiet liberalernas nuvarande företrädare både i riksdag och regering måste se till att detta beslut följs upp noggrant, att det formella skyddet av skog (naturreservat mm) inte stannar av utan ökar och att nivån på miljöhänsynen i skogsbruket också ökar.

För den biologiska mångfalden och framtidens skull.

Finare måla än putsa fönster i vänsterns värld

Jobb är viktigt. Jobb ger inkomst, en ekonomisk trygghet och en självständighet. RUT-avdraget bidrar till att över 11 000 personer har jobb (omräknat till heltider blir det ca 7 000). 150 000 utnyttjar hushållstjänster.

Det har kommit olika besked varje dag de senaste veckorna om hur vänsterpartierna ser på avdraget för hushållsnära tjänster (RUT-avdraget). Ena dagen har Miljöpartiet sagt att avdraget ska finnas kvar. Nästa dag har ledande socialdemokrater sagt att de vill behålla det. Vänsterpartiet har hela tiden varit tydliga med att det ska avskaffas.

Nu har ett enat besked kommit från hela oppositionen. Avdraget för hushållsnära tjänster ska bort. Vänsterpartiet har alltså vunnit den dragkamp som pågått och oppositionen tar ännu ett steg till vänster. Det innebär att avdrag för hushållsnära tjänster blir en valfråga. Det är en debatt som vi i Folkpartiet välkomnar.

RUT-avdraget visar sig ha blivit en succé. Den svarta sektorn har minskat och för tiotusentals människor har vardagspusslet blivit enklare att sy ihop. Småbarns familjer har fått möjlighet att byta timmar vid skurhinken mot timmar med barnen. Men i vänsterns värld är städjobb mindre värda. Det är en nedvärdering av professionella människors insatser i en viktig bransch.

I den värld v,s och mp vill bygga om de skulle vinna valet är det ok med ROT- avdrag för en byggnadsarbetare (i alla fall i lågkonjunktur), men när det handlar om att öppna en kvinnodominerad bransch för att jobb ska bli vita och kvinnor ska kunna tjäna in pensionspoäng är motståndet fortfarande hårt.

Det räcker inte med lite färg på väggarna när någon ska dö.

Man vet inte om man ska skratta eller gråta. Frågan är ju allvarlig och vi kommer alla att möta den. Vården i livets slutskede - den palliativa vården är en viktig men eftersatt fråga. Viktig för både den döende och de anhöriga. På tisdagsmorgonen läser jag i Västerviks-Tidningen om vänstermajoritetens (v-mp-s) satsning på palliativ vård i Västervik presenterad av Lena Segerberg(s). Det blir ny färg på väggarna och lite hemtrevligare möbler i ett par rum...

Detta sågas naturligtvis av dem som jobbar med patienter i livets slutskede. Man behöver och måste få till en enhet som kan jobba med helheten så att även anhöriga får bättre stöd. Att ge god symptomlindring och främja den döendes och familjens livskvalitet är det absolut viktigaste. Jag vet att Folkpartiet liberalernas landstingsgrupp varit tidiga med att driva på för att det ska bli så. Det måste vi fortsätta med.

Det räcker inte med lite färg när någon ska dö.